Hej hej ni som ännu inte har glömt bort min lilla blogg. Ja som ni ser så händer det inte mycket här inte. Här rullar det fortfarande på och läget är ungefär detsamma som sist. Liten Bus har börjar 3an och den stora Busen har växt sig så pass stor att han har börjat högstadiet, dvs 7an. Hemska värld.  Hoppas att ni har det bra allesamman.
Någongång, någonstans och kanske så återvänder jag till bloggvärlden men det verkar trögt minst sagt. Men jag glömmer er aldrig, ibland kommer saknaden över en. Saknaden över er alla mina fina bloggvänner. Kramar till er så länge <3 nbsp="nbsp">

Let it snow...

Snö...jag längtar snö. Lite lagomt iallafall. Det är jättetråkigt att titta ut genom fönstret och veta att andra ljuset snart ska tändas och gräsmattan fortfarande lyser grön.
Till dess får man väl fortsätta att fixa lite julkänsla på annan väg. Massor med glögg, pepparkakor och lussebullar (japp, vi har tjuvstarta på dom :P ).
Lillasyster och jag har dock inte övergett våran tradition vad gäller det årliga julkaksbaket. Idag går startskottet. Måste nog damma av nån gammal julskiva och dra ner persiennen så kanske rätta julkänslan infinner sig, fniss.
Hoppas att ni alla får en riktigt mysig helg. Kram till Er <3

Long time...

Så har det då ännu en gång rullat på en hel drös med dagar sedan jag lyckades skriva några rader. Snart är vi inne i 2a advent. Hoppas att ni alla har det lugnt och skönt...(kul va?!) Såklart att stress hör julen till,vem kunde tro nåt annat :P

I år har julkänslan inte riktigt infunnit sig än. Kanske kan det bero på dom gröna gräsmattorna som envist kämpar sig kvar. Visst har vi fått lite snö men den har gett sig av lika fort som den kom. Halka är det dock gott om...

Livet i Grubblarnas dal är ganska så okej. Det gäller att ta en dag i taget så blir det säkert bra till slut. Busarna växer så att det knakar och liten Bus ser fram mot att få öppna sin första lucka imorgon bitti. I kväll blev det inget tjat om att stryka på ryggen, nix. "Ut så att jag kan sova så att det blir första snart" Ord och inga visor...och alla nöjd och glad. Undertecknad fick softa framför TVn en stund och njuta till Leilas härliga program :) Fast om jag ska vara riktigt ärlig så surrade jag i telefonen samtidigt...fniss. Men gott såg det iaf ut och man kan ju alltid kolla recepten sen. Fint va?!

Nu ska det vänsterprasslas lite i FB-världen. En trist last jag TYVÄRR har lagt mig till...

Må så gott alla ni som besöker Busarna. Kram

I många av bloggarna råder det lite höstfeber och det gör det nog för mig med :)
Hösten är ju en enormt fin årstid med alla dess färger. Lite bär blev det plockat i år men destomer av en vara som visst kallas för svamp. Gula kantareller och Trattisar i mängder. Inte för att behovet är sådär jättestort men det är förenat med en rejäl dos livskvalitet att smyga runt och spana efter svamp i skogen. Svamprensningen däremot...den får man ju på köpet, på gott och ont ;P
Nu ska fröken strul ta och kliva upp från datorn och ta en liten sväng till i skogen...för tusan vad jag blev sugen på det nu när jag satt och skrev det i bloggen. Kram så länge <3

En hälsning från Grubblarnas dal...

Hej igen!
Bara jag som smyger in en liten snabbis i bloggen. Det är konstigt det här. Just när man behöver er som bäst så är man själv sämst på att visa sin närvaro. Knepigt va?!

Livet hemma hos Bus är lite annorlunda än förut. Undertecknad hoppade på ett tåg för att ge sig av ut i stora världen. Hoppade av vid en hållplats som heter Grubblarnas dal och där är jag fortfarande kvar i väntan på att köpa en biljett som tar mig vidare.
Busarna har börjat skolan igen som alla andra skolbarn i Sverige. Lillebror har börjat tvåan och storebror sexan.
Själv försöker jag att få nån ordning på tillvaron. Det går lite si och så men jag tror nog att med lite tid och tålamod ska det nog gå vägen. Lite konstigt att tillbringa sin vardag i lägenhet då man är van att vara ute och påta på i trädgården. Men men...sånt är livet och som jag skrivit många gånger förr. Livet är nu.
Nu finns det säkert en och en annan käck läsare som tänker...att man får ju skylla sig själv, att man har valt det här själv. Så kanske jag också har tänkt förut. Nu har jag dock en helt annan erfarenhet av det. Ibland så händer det bara å det kan man inte rå för hur mycket man än försöker att streta emot. Men men som sagt. Fortfarande står jag kvar i Grubblarnas dal och väntar så om det är nån som har vägarna förbi så kom gärna in... (förresten, det ligger inte så fasligt långt från Dorro :P )
Må så gott alla fina vänner i bloggvärlden. Jag saknar er <3

Det här var ju inget vidare...

Det är ju lite dålig stil att ha en blogg som aldrig uppdateras, eller hur?! Ser fortfarande på statestiken att det finns en del som aldrig ger upp sina besök. Tack goa vänner för det <3

Min nya blogg gick det inte nåt vidare med heller, den kom till som en slags konstgjord andning i hopp eller väntan på att blogglusten kom tillbaka... Trodde att det skulle hjälpa med en ny oskriven blogg, men icke det.

I dag deletade jag den och bestämde mig för att försöka hålla liv i den här en liten stund till...

Sen sist då? Ja det har ju varit både jul, påsk och midsommar. Livet har haft en liten paus men jag tror att det är på väg åt rätt håll nu. Som jag skrivit nån gång tidigare

Livet kan vara lite krokigt ibland men aldrig utan mening... så är det nog.

Busarna har växt massor. Det är två killar som tycker att är det jätteskönt med sommarlov. Fiske, cykeln åsså såklart datorn är nog intressen som hägrar för båda Busarna.

Busmamman då? Jo hon har ju haft två av sina tre veckors semester så nu börjar nedräkningen snart. Dags att ta lite ansvar igen :P

Såklart borde jag ju ta mitt ansvar här oxå, för lite sådant har man ju mot sina besökare...

Ska jobba på det, på riktigt den här gången.

Ha det gott så länge. Hoppas på återseende inom kort. Kramen <3

Att vara eller inte vara...

Det är frågan jag ställer mig just nu. Jag pratar om bloggens vara eller icke vara. Ibland tänker jag mig knappen Delete men det tror jag att jag skulle ångra mig sedan jag tryckt...

Jag får ta mig en riktig funderare igen...

Kanske en helt ny blogg skulle vara ett alternativ? Jag saknar verkligen er, mina goa fina vänner i bloggvärlden men jag får inte riktigt till det jag vill med min egen blogg just nu.

Bollar över frågan till er istället... En ny blogg eller en fortsatt resa i Busarnas värld så småningom??? Synpunkter mottages tacksamt :)

Tack för att ni finns, jag blir överlycklig över era kommentarer, sms, mail och IRL-besök.

Kram till er alla.

Ett litet livstecken från Busarna...

Hej på er alla.

Tänkte att det kanske vore läge för ett litet livstecken nu när det snart har gått en hel månad in på det nya året. Här rullar livet på i ett tempo som heter duga. Jag har inte riktigt hängt med i farten de sista månaderna och därav min mycket usla närvaro här i bloggvärlden.

Jag jobbar dock på att 2011 ska bli ett år då det är dags att inse att tiden inte varar för evigt och att livet är för kort för att slösas bort. Ni kan väl hålla tummarna för att jag lyckas...

Tror bestämt att jag har skrivit det där förut nån gång, garv.

Ska absolut ta mig i kragen och hälsa på era bloggar...inte ikväll dock för det är rejält underskott på sömnkontot så nu borde det bli kudden. Kram till er så länge.

Önskar er alla en riktigt God Jul med mycket mys och massor av god mat. Kram till er.

Hej alla mina underbara vänner...

Hoppas att ni alla har det bra. Jag tittar in hos er ibland men är urusel på att lämna spår efter mig.

Bloggen har verkligen hamnat i pausläge ett tag och jag har inte alls haft rätta energin till att göra något åt det.

Skäms på mig, snyft.

Jag hoppas att jag ska ta mig i kragen snart för jag saknar er ofantligt mycket. Men till dess så vill jag önska er alla en riktigt lugn och skön jul...för visst finns det såna?

Stor kram till er alla...