onsdag 1 april 2009

Minnen

I mitt innersta rum, dit är det inte många som varit...




Idag känns det ganska ok att släppa in en del besökare




Storebror...vår tappre kille




Lillebror...han som kan konsten att kämpa mot alla odds


Men visst kan det ske mirakel,fråga mig för det vet jag.




Storebror och lillebror möts för första gången, ett laddat möte som skedde på barnintensiven på akademiska i Uppsala.

Ibland undrar jag hur det kunde sluta så bra för oss
ibland anklagar jag mig själv hur vi kunde få sådan tur att klara detta, två gånger till och med.

Tiden går, men innanför den här dörren har allt stått stilla.

Var rädd om varandra. Kram

22 kommentarer:

Min Skattkammare sa...

Så härligt att se de fina sommarbilderna på dina pojkar i förra inlägget, och så de här i detta inlägg. En uppmuntran till dem som är i en liknande situation, att det kan sluta bra och lyckligt!
Du kan maila mig och berätta vad du hade tänkt dig för något från butiken.
jerle@telia.com
Kramar till dig!
Kicki

Kristina "Kia Svanberg" sa...

Ingen fara att vi andra blir smittade. Elina har öroninflammation Det var därför hon kräktes. (och hostan gör sitt till)
Får jag fråga vad det var med dina barn som nyfödda?
Har varit med om en del jag med..
Storebror fick åka ambulans strax efter födseln till Umeå (från Lycksele) då han inte kunde andas riktigt. Vi låg 1 vecka på barn 4 innan vi fick åka hem. Med tjejerna har jag haft en imunisering i mitt blod som kunnat göra att det behövt blodbyte vid födseln. Men som tur var fick de bara gulsot. Vår Oscar födde jag i Uppsala. Men han var så dålig så han fick flyga till Stockholm. (diafragmabråck) Han levde bara 10 dagar. Livet är bra konstigt!
Sköt om dej! Kram

Speja sa...

Tack för titten i ditt privata rum. En sådan liten kämpe. Härligt att det har gått bra!
Vet du vad jag fick för ordverifiering? Jo, bustant :)

Sanna sa...

Tack för att du delar med dig vännen.. Tack för att de slutade så bra... Visste inte om jag ville läsa först.. för jag orkar inte med fler tråkigheter..

Blev så tacksam över att de slutade så bra för er..och storebror mår bra..

Masssor av kärlek till er

Vendela sa...

Tack för att du delar med dig - och vilken tur att allt gick så bra!! Jag har inte riktig koll känner jag - hur gamla är barnen idag?

...och du - tack så mkt för dina fina o uppmuntrande kommentarer - de värmer ska du veta :-)

KRAM

Vendela sa...

Jo det går mycket bättre nu när jag inte gör alla förändringar på en gång :-) Jag är ju bara på dag 3 men än så länge har jag ju bara uteslutit det dagliga godis- och snaskätande..."tjuvvägde" mig i morse förresten och hade gått ner 1 kg :-)

Vad var det för metod du hade? Hur äter du?

carola sa...

tack för titten på min blogg..Kul med nya bekantskaper..

så fina bilderna på storebror och lillebror var..

Har inte läst så mycket men förstår att du haft jobbigt med barnen när dom var liten??
Du har all rätt att vara lycklig i allafall..

ska läsa lite nu så jag är med..

♥ cloudberrie ♥ sa...

Nu trillar en tår ner för mina kinder, så fint! Tack för att du delar med dig från ditt innersta rum.

KRAM från Eva i ett strålande soligt Lappland

Trollmor sa...

Tack för att du delar med dig.
Jag blir rörd, starka bilder på två små kämpar.
Kramar till hela familjen Bus

strömmas sida sa...

Vilka rörande vackra foton. När man har barn och det inte alltid går på räls så får man ett annat sätt att se på saker och ting. Då är det inte själva sakerna som är viktigast utan allt annat man kan ge dom av kärlek och trygghet. Man förändras själv också och får förnöjsamhet på ett sätt som man inte hade innan.

Stor kram
strömma

Annelie sa...

Hejsan!
Fin blogg du har! :-)

Therese sa...

Tack för att vi fick titta innanför dörren... verkligen tur att d har dina båda Bus killar.

Och sommar inlägget väckte verkligen längtan till sommar och fiske.

Stor kram, å nästa gång hojtar jag till när jag snor bilder från familjealbumet! *asg*

Tack för att du finns...

Netten sa...

Hej vännen min....
När jag läste detta inlägg så drogs jag först tillbaks till Ösd och när jag kom upp till dig med Älgen Helge,det var dagen innan Anton skulle födas....
Tiden Tim så fylls jag bara av en massa känslor och en tår trillar faktiskt ner för kinden och jag minns tom känslan jag fick när sms:et från Peter kom,jag minns hur du beskrev det då du skulle möta Anton första gången då i uppsala,minns allt som ni fått gå igenom och hur starka ni varit/är och vilka underbara pojkar ni fått !!!!
Du är min kompis och jag vet hur jobbigt du tycker att det är när man säger positiva saker om dig,men jag beundrar och har beundrat många gånger den styrka du har Camilla och du är en toppenmamma till dina två buspojkar,glöm inte det!!!!
NU tycker du att det vart för mkt,känner dig:O)
Kram på dig vännen och tack för ett fint inlägg med fina kort på det käraste du har

peter pc carlsson sa...

Du har följt Sabinas kamp och skrivit en kommentar i hennes blogg. Därför tänkte jag tala om att jag startat en insamling på Cancerfonden. Den heter "För döda mammors barn. Till minne av Sabina Najjar."

För ett halvår sedan samlade vi i bloggvärlden in över 100.000 kr till Barncancerfonden till insamlingen jag startade under namnet "Den jävla idioten".

Du kan skänka 50 kr direkt genom att sända ett SMS med texten Besegra 9 till telefon 72900.

Sabina skrev flera gästbloggsinlägg i bloggen Enbart. Hennes sista var också en av de mest gripande. http://enbart.blogg.se/2009/january/090117-enbart-gb-av-sabina.html

Jag hoppas att du vill sända några SMS och skänka pengar till Cancerfonden. Kopierar gärna texten och sprid den vidare.

Tack för att du bidrar. Sänd en extra tanke till Sabinas små barn! http://mittlivsabina74.blogspot.com/

Peter PC Carlsson

Nina sa...

Åh, kände hur tårarna brann i mina ögon då jag läste ditt inlägg och såg bilderna!
Så underbart att allt sluta lyckligt!
Å jag kan lova att vi är rädda om varandra i vår familj!
Livet kan ändras fort!
Tur man inget vet om framtiden!

Sov gott!

Kram kram

sara sa...

Vilka fina bilder på dina pojkar, visst är det skönt att något får ett lyckligt slut ibland. Vet inte hur det har varit för er, men förstår på texten och bilderna att ni inte haft en lätt första tid med era pojkar.
Första gången jag är här på din sida, kikar gärna in igen...
mvh Sara

Mamma Melissa sa...

Otroligt vackra bilder... och som du säger, de tillhör det innersta rummet... och visar också på ödmjukht inför livet! Och det vill jag tacka dig för!:.))

Malla sa...

Vackert och rörande!!
Kramen M

Villa Carl Larsson sa...

Så fina gripande bilder!!

Ja snart är vi klara. Kämpa på det sista.. det ska jag :) Och när tar du examen, vad ska du jobba med i sommar (om du ska jobba i sommar)? Jag ska vara inom hematologin och tar examen den 5:e juni. Nära nu jippi.

Kram Josefin

Therese sa...

Tittar in å lämnar en kram... å du... läste ng annan stans att du jobbar på bra med vikten, hur?! Jag har tappat greppet å behöver något konkret... så tips mottages tacksamt!

KRAM kram

hem ljuva hem- helena sa...

Vilka rörande och fina bilder du visar, och så fantastiskt att allt gick bra! Själv har jag varit med om en dramatisk förlossning med barn nr 2, men allt gick lyckligtvis lyckligt för oss också!
KRAM och trevlig helg!!

Maria sa...

SÅ bra att det slutat bra båda gångerna!
Förstår att de kanske fötts tidigt...eller något annat. Men fötterna ser sådär väldigt små ut!
Trevlig helg!!