Hej bloggvärlden

Här är jag.
För ni som undrar vem jag är så är jag Amazin Anisett, ett namn som jag är registrerad som, men hemma har dom valt att kalla mig för Ayla.

Idag hämtade min nya familj mig. När dom kom och tittade på mig och mina syskon så gjorde jag allt för att dom skulle märka just mig.Jag var väldigt framåt så att jag skulle få mest uppmärksamhet. Deras hjärta smälte och jag fick följa med hem till Busarna.
Bilresan hem gick ganska så bra. Det var jättehemskt att åka bil från början för jag hade ju aldrig gjort det förut. Jag saknade min mamma också...Så småningom så somnade jag och sov i lill-husses knä.


Lillhusse, det är storebror Bus det och han har jag redan fstnat för, dessutom så känns kärleken väldigt besvarad.


På vägen hem stannade vi för en snabbis hos Luran så att hon fick titta lite på mig. Helt ärligt så tror nog att det var matte som ville surra lite och kramas med Lurans mamma.


Lill-lill-matte hade köpt en jätteskojig boll till mig.


Lill-matte har fullt upp med att hinna ut innan jag kissar på golvet, men vet ni vad? Jag har bara busat några gånger. Precis när vi ska gå ut, då ni...då gör jag en liten pöl på golvet. Duktigt va?!

Vet ni mer vad som hände i kväll? Jo jag har testat nåt som jag inte vill göra om. Ute på gården står en spark och den har jättegoda medar, iallafall trodde jag det. Min tunga fastnade på dom, konstigt va?!

Inatt ska jag påminna husse och matte om hur det var att ha bebisar i huset, Jag tror nämligen att dom har förträngt hur det var när dom var uppe tio gånger per natt.

Vov vov från Ayla. Jag tror nog att ni kommer att få höra om mina bus många gånger,